Basal Kroppskännedom är en övningsmetod som vänder sig till hela människan. Den kan användas både förebyggande och i behandling för att stärka kropp och själ, öka den mentala närvaron samt ge återhämtning i vardagen. Basal Kroppskännedom består av till synes enkla övningar som genom regelbundet repeterande förbättrar hållnings- och rörelseförmågan samt påverkar icke viljestyrda kroppsliga funktioner såsom andning, matsmältning etc.
I Basal Kroppskännedom riktas uppmärksamheten mot de kroppsliga “jag-funktionerna”. Detta innebär att man strävar efter att finna god kontakt med underlaget, som i sin tur befrämjar god balans och motverkar muskelspänning. Vidare söker man frihet från hindrande blockeringar genom ett centrerat rörelseflöde och en orientering kring kroppens vertikala rörelseaxel. Den överordnade principen är att hitta en fri och följsam andning. Genom övande med kroppskännedom kan man lära sig att lyssna på sin kropp. Muskelspänningar är i regel energikrävande och skapar trötthet. Man kan genom eget övande med kroppskännedom upptäcka spänningar i kroppen och hitta vägar att bli mjukare och rörligare.
Basal kroppskännedom innehåller övningar för hållning, rörelsemönster, andning och röst. Man övar sig i att finna mittlinjen i kroppen och vara i den. Att stå med markkontakt och en alldeles självklar upprätt hållning. Att röra sig från sin mittpunkt, så att rörelserna blir harmoniska och avspända. Man försöker finna sin egen rytm och lära sig koncentration. Basal Kroppskännedom bygger upp och medvetandegör en kroppslig identitet vilket ger ökad självtillit och bättre självuppskattning.
Arbetssättet har införts i Sverige av den franske rörelsepedagogen Jacques Dropsy, som utformat förövningar till Tai Chi. Dessa övningar har av en grupp sjukgymnaster vidareutvecklats till Basal Kroppskännedom.
Tre exempel på övningar:
1. Stående studs
Stå med höftbredds avstånd mellan fötterna.
Var mjuk i knäna. Lägg kroppstyngden på främre
delen av fötterna. Studsa lite upp och ned på hälarna.
Lyssna inåt och lägg märke till hur det känns.
2. Sittande på stol
Sitt på främre delen av stolen. Balansera in dig så att du
känner stödet av fötterna och sittbensknölarna. Sitt rakt
och avspänt. Följ andningen. Låt hela bålen vidgas på inandningen
och sjunka ihop något på utandningen. Låt tankarna vara riktade
på här och nu och upplevelsen av att sitta.
3. Liggande viloandning
Ligg på golvet med händerna på solar plexus. Var mentalt närvarande i övningen. Lägg först märke till kroppens kontakt med golvet. Börja med fötterna och flytta uppmärksamheten genom hela kroppen - fötterna, vaderna, knäna, låren o.s.v. Därefter följer du andningen med din uppmärksamhet. Försök att inte påverka andningen. Låt kroppen "andas av sig själv". Efter en stund hittar andningen sin rytm.
Spontana sträckningar
När du legat en stund, eller när du vaknar efter att ha sovit, släpper du fram kroppens egna impulser till sträckningar. Man kan sträcka på flera olika sätt. Experimentera gärna. Ge dina sträckningar tid!